Varför jag skriver
Det finns redan tillräckligt med ord i världen. Tillräckligt med innehåll, tillräckligt med råd, tillräckligt med listor på saker du borde göra, tänka, känna.
Det här är inte det.
Jag skriver för att något saknas. Inte information – vi drunknar i information. Utan något annat. Något som är svårare att namnge. En sorts närvaro. En sorts djup. En sorts tystnad mitt i allt brus.
Jag är företagsledare. Trebarnspappa. Jag bär på en sjukdom som påminner mig varje dag om att tiden är lånad. Det har lärt mig att skilja mellan det som räknas och det som betyder något. De är sällan samma sak.
Här kommer jag att skriva om det som inte låter sig mätas. Om vad det innebär att vara människa när maskinerna blir allt smartare. Om filosofi, teknologi, psykologi – inte som separata fält, utan som delar av samma fråga: Hur lever vi? Hur lever vi nu?
Jag har inga svar. Bara frågor jag inte kan sluta ställa.
Om du känner att något skaver. Om du längtar efter mer än yta. Om du misstänker att det viktigaste i livet inte syns på någon dashboard – då är det här för dig.
Inte för att jag vet mer än du.
Utan för att vi kanske söker samma sak.
Välkommen.

